Årets sista klättring

Idag var det dags för årets sista klättring på Klätterverket i Sickla. Det var väldigt många som var där idag, men vi kom vid tre-rycket och då var alla barnkurser nästan avslutade, så det blev lite mer plats vid klätterlederna....thank God!


Det var ingen banbrytande klättring idag som utfördes av mig och Stefan men vi klättrade några väggar och körde i lite lagom tempo, men ändå 5c och 6a väggar. Vi avslutade med en vägg med stort överhäng, gradering 5b+ - men fy vad trött jag var. Jag föll av som en liten viljelös bladlus.... Stefan hade varit och åkt skidor i Hammarbybacken innan och jag, jag hade sovit ända till halv elva.... ansträngande det med.


Det är alla fall väldigt roligt att ha en alternativsport till flygningen som ju blir mindre frekvent utövad nu under vintern. Fenix skärmflygklubb har alla fall lite flygverksamhet ute på Barkarby Flygfält (där det även flygs ultralätt och cessnor....). Senast på Annandagen flögs det där ute.

Jag ska försöka flyga lite när tillfälle ges. Men jag börjar ärligt talat bli mer selektiv med vinchningstillfällen. Det är ju dessvärre det farligaste sättet att starta skärmflyg på. Tål att fundras på. Men om man ska flyga i Stockholm så måste man vinschflyga. Backglidning kommer man ju inte upp till några högre höjder på. (Vinchning är en startetknik som man får ägna sig åt när man inte har ett berg att starta ifrån. Piloten kopplas fast sig i en lina som sitter på en vinch. Vinchen drar sedan piloten upp i luften ca 400 m)


Well, well klättring är kul och känns lite tryggare. Fast flygning är ju allra roligast..... alltid, alltid.