Schvung i steget!

Idag är det måndag och det betyder klättring i Sickla. Idag var det bara jag och Stefan som körde för Ery var lite hängig. Vi började med svår vägg, nivå 6a+ och dessutom lutande utan.... puuh lite tricky, trillade av några gånger. Den får jag jobba innan jag fixar.

Sen gick vi på "icke-lutande" väggar, mentalt sett MYCKET lättare. Vi testade några väggar med nivå 5b och c... svårt nog. När vi stod där kom det en kille, uppenbarligen mycket bättre på att klättra än mig och Stefan, och han liksom bara dansade sig upp för väggen. Det såg mycket elegant ut. Så duktig skulle man vilja vara...... Så jag spanade in lite hur han gjorde och istället för att som jag lyfta upp sig med armarna och ha en ganska rak kropp (som i långa loppet blir tungt) så hade han böjda ben, tryckte upp kroppen med benen, och hade sidan av kroppen mot väggen mer än framsidan.

Så nästa gång det var min tur försökte jag efterapa hans teknik och det var enklare och gav resultat. Jag kan ju inte med bästa vilja i världen påstå att jag såg elegant ut men jag tyckte att jag fick lite schvung i stegen.

Bergsguiden Mike från Mont Blanc-turen sa ju att för bestiga Matterhorn så är det bra att förbättra klättertekniken, få lite flyt i klättringen - så det är mitt mål. Det gäller ju ännu mer utomhusklättringen, men det får bli när tillfälle ges!

Nu varmt bad....

//Sofia

Träningslördag

Idag var det alldeles för blåsigt för flygning dessvärre, så jag bokade dubbelpass på Sats - enligt devisen "lagom är larvigt"!! Jag tog en prommis in till Stureplan (ca 45 min) och sen gick jag på ett pass som hette SATS Flow. Det är en blandning av Body Balance och Yoga fast mycket mer rörelser. Min inkompetens på koordination gjorde sig påmind. Speciellt jättekul idag då det var ett "invigningpass" och de hade en fotograf där som fotade non stop till SATS-magasin. Kul att vara med i tidningen när alla går åt ett håll och lilla moi åt ett annat, well well det gick faktisk mycket bättre på slutet ;)

Sen var det spinning, krävs ingen som helt koordination utan bara köra som ett as och svettas mycket - passar mig (köra hårt alltså, inte svettas)! Sen en prommis hem via Norrmälarstrand. Och ja, även via Benetton för att komplettera onsdagens köp til Höst-garderoben - nån måste ju hålla igång Sveriges konusmtion!!!! Det är väl det som kallas samhällsansvar??

Nu - hoppa in i dushen och preppa för middag med trevligt sällskap.

//Sofia

Ledig fredag

Idag var jag ledig, bara så där! Jag har nämligen lite semester att ta ut och en strödag då och då är ju inte fel. Så idag var jag och lilla söta Saga (syster ysters knodd) till Skansen. Fasen vad meckigt det är att dra runt en barnvagn i kollektiv-trafiken....puuh.

Det var var faktiskt en riktigt varm och soligt dag, lite oväntat. Jag och Saga har kollat in alla djuren. Jag och lilla 3-åriga Saga har ungefär samma tempo och tålamod - för precis när vi kommit till ett djur, ville Saga snabbt vidare till nästa, perfekt, precis som jag - hahaha..... Jo den där bokstavkombinationen är väl ganska förekommande i familjen.

Imorgon blir tyvärr inte alls flygbart, alldeles för blåsigt. Tråkigt för jag var sååå flygsugen. Men jag har bokat in två träningspass istället; Sats-flow (ett nytt vitt pass, lite yoga-aktigt) och sen Spinning - lite riktigt träning - gött.

"De kallar oss skärmflygare"

Jag missade ju att lägga ut blänkaren om Lars Falkenströms film som gick på SVT i onsdags om skärmflygning - världens underbaraste sport. Men nu när den redan har gått kan man se den på SVT play, fantastiska television.

http://svtplay.se/v/1666626/dokumentar/de_kallar_oss_skarmflygare

Ovan är länken till dokumentären om skärmflyg som faktiskt kommer i närheten att förklara den nästintill förälskade känslan man han när man utövar denna underbara sport - skärmflygning. Har faktiskt fått en hel del nyfikna frågor från kollegor som såg den i onsdags. Roligt men bra reklam för sporten!!

//Sofia

Soft onsdagkväll med pizza och ett glas vin

Alla dagar kan ju inte ägnas åt fysisk aktivitet utan ibland måste man bara softa också. Så ikväll träffade jag min kära kompis Sofia. Vi käkade på Vapiono - ett supertrevligt italiensk ställe på Sturegatan, där man beställer pastan eller pizzan framme vid disken och kan få den precis som man vill. En pizza och ett gott glas vin slank under intensiva och roliga diskussioner, där Sofia berättade som sitt nystartade företag. Ja, när man har eget företag och är sin egen är man verkligen en fri människa.....

Skönt att vila kroppen också när man tränat och fysiskt ansträngt sig flera dagar i rad - kroppen måste ju faktiskt vila och återhämta sig också. På tal om det dags för ett bad nu. Men, men - träningsväskan är packad och imorgon blir det löpning :)

Kl tolv - visas reprisen på dokumentären: "De kallar oss skärmflygare", som är gjord av Lars Falkenström - en hängiven skärmflygare från Stockholm. En film om flygning och om alla skärmflygares kärlek till denna underbara sport.

//Sofia

Måndagsklättring

Måndag igen - en extremt seg dag på jobbet.... En väldigt rolig helg borde ju ge mycket energi när man kommer in en måndag morgon, men inte idag... Längtade bara ut i solen. Men tur alla fall att vi hade bestämt att köra klättring på måndagar :) Jag var var lite trött i kroppen efter helgen så jag hade intentionen att "köra lite lugnt". Definitivt något jag behöver öva - att anstränga mig lagom.

Jag och Stefan teamade ihop oss och började med en 5b led och körde den några gånger och tränade även att bara använda strukturen med fötterna, bra träning. Sedan så kastade vi oss över en 6a+ led - den var svår och jobbig. Ju högre grad, desto svårare led och desto bättre teknik behöver man. Alternativt starka armar -helt fel men det funkar fast man blir väldigt trött i armarna.... Så där körde vi slut på oss lite grand. Men jag lyckades komma nästan ända upp - en blupp kvar bara. Jag är väldigt nöjd med det!

Så, så mycket för att "soft"-klättra, det går ju inte - det är för kul.

Nu har det varit mycket klättring ett tag, men helgen ska ägnas åt flygning om vädret tillåter - lägntar upp i luften och efter termiken.


//Sofia

Sista dagen på klätterkursen!

Ja, de senaste tiden har ju helt klart dominerats mer av klättring än av flygning. Klättring är helt klart ett kul alternativt till en väderberoende sport som skärmflygning och väldigt, väldigt roligt!

Sista dagen på klätterkursen spenderade vi ute på Häggsta, med klippväggar på 40 meter som mest. Idag skulle vi lära oss att gå "andre-man" när vår instruktör ledsäkrade.


När man ledsäkrar, så går instruktören först som "sätter ut leden" genom att haka fast kilar i berget som man sedan hakar fast på en skruvkarbin på, på vilknt man hakar fast repet.


Den som klättrar först är ju under flera partier under klättringen osäkrad och tar ju mest risker, så mycket förberedelser krävs. Jag och Ulrika körde var sitt rep som "andre man" och boysen, Daniel och Lasse klättrade efter oss. Det krävde viss logistik på klippan då vi vid ett tillfälle var 5 personer som stod på 1 x 0 ,5 m. Lite läskigt var det, men man vänjde sig vid att hänga ut från klippan för att andra skulle få plats.....


Efter lite hängande på klippor käkade vi lite lunch i solskenet och sen var det dags att lära oss hur man säkrar ett rep uppe på toppen av ett berg som man sedan klättrar på.... OCH litar på att allt håller.


Vi började med att göra detta från marken, dvs hitta lite schyssta sprickor i berget som man sätter fast en kil i som sedan ska hålla fast repet och skruvkarbinen. Lite trixigt är det ju att få grejen att fastna i berget, alla knutar rätt - men instruktör Eva kollade noggrant att vi gjort rätt och kom med bra tips och råd.


Sista väggen vi klättrade för dagen var ganska enkelt och vi hade en lätt säkring och samlades uppe på toppen för att testa våra nuvunna kunskaper om att "sätta ankar" - dvs ett säkert sätt att sätta fast repet som man ska klättra i eller bara fira ner sig från.

Eva klättrade först uppför väggen, med en vesslas snabbhet - imponerade.




Dock blev ju vissa lite rastlösa (läs Daniel och Lasse) och roade sig själva ett tag - manlig vänskap när den är som bäst...



Summasummarum så har det var en jättekul helg med klättring och olika säkringmetoder och väldigt trevliga och roliga människor. Det tar väl några gånger innan man känner sig trygg med sina egna säkringar, men det är ju bara att åka ut och träna. En bra grej, man kan åka ut med friluftsfrämjandet som arrangerar klätterhelger med erfarna klättrare som deltar och kan bidra med lite bra synpunkter. Fördelen med kursen att man har träffat lite kul folk som gillar klättring som man kan åka ut med!

Min härliga klätterdag avslutades alla fall på Restaurang Fredhäll med några glas vin och mycket trevligt sällskap!! Nu dags för bingen!

Första dagen på klätterkursen

Gick upp väldigt tidigt imorse för att vara lördag, redan 6.45 - puh.... Men jag skulle ju bli upphämtad av Eva, vår klätterinstruktör, kl 8.40 på Telefonplan, så det var bara att masa sig upp. Dagen började med massivt regn men prognoserna såg lovande ut och jag är sann optimist, så jag hade hopp om dagen!


Först fick vi lära oss att knyta "rep-åttan" - en mycket vanlig klätterknut som används när man ska säkra någon samt klättra själv, precis samma som används inomhus. Eva visade hur man ankrar fast repet uppe på toppen.


Eva pejlade av att vi hade koll när vi säkrade och sen fick vi klättra. Jag fick klättra med en tjej som hette Ulrika, jättetrevlig. Vi fick en riktigt svår vägg, det såg seriöst helt platt ut, utan något synbart att hålla sig i. Men jag lyckades ta mig upp på något sätt. Det är så mycket roligare att klättra utomhus, för man har så mycket mer valmöjligheter.

Snart började även solen komma fram och värmde på lite, vilket var skönt dels för värmen men även att de blöta klipporna började torka upp, det underlättar klättringen.

En annan grej vi fick testa var att fira ner oss själva från toppen av klippan. Detta gör man om man t.ex. inte har någon möjligeht att komma ner på något annat sätt. Det är ett viss riskmoment därför ska man undvika det om man kan gå ner (även fast det är en väldigt omväg). Vi säkrade fast oss på toppen och sen var det bara att luta oss ut över klippkanten, aningen nervkittlande. Sen var det bara att fira ner sig, faktiskt mindre läskigt än det kändes initialt! Vi fick testa detta i några olika varianter, med både höger och vänsterhand, så nu har man ju gjort det!


Sista delen av dagen så fick vi testa att säkra våra kompisar från toppen av berget istället för nere på marken, lite trixigt! Men när vi väl fått in stuket på våra nyinlärda klätterknutar gick det bra. Jag fick klättra med Lars nu istället (för vilken också Matterhorn hägrar en aning!!). Sista vägen var lite klurig, men när jag valde en annan väg en den som var tänkt för leden så gick det fint.

Otroligt rolig dag ute på Södertörns klippor, med fantastisk utsikt över det glittrande vattnet! Vid 17.30 rycket började alla känna av tröttheten i armar och ben och vi lade ner för dagen. Imorgon 9:00 är det dags igen, ute i Häggsta med mycket högre klipporn - 40 m! Ska bli så kul!


Detta är första steget till att nå nästa klättersteg - Matterhorn!! Nu är det dags att stretcha lite och sen ett varmt bad för mina möra muskler :)

//Sofia

Återhämtning

Idag kan ses som en ren återhämtning från gårdagens "hantering av dålig sushi" - you figure out the rest.... Om man ser det positivt kan man se det som en hälsosam detox, jag anser det vara en onödigt nyttjande av karensdag.... puuh. Nu är det över alla fall, några hekto lättare..

Snart är det dags för helgens klätterkurs - ska bli så kul! Har satt upp ett mål för nästa år - bestiga..... MATTERHORN....ascoolt! Kollat med bergguiden Mike; det krävs en hel del klippklättring, schysst teknik och lite armstyrka. Man kan tydligen inte lita på att snäll och söt guide lyfter upp en! Så det är bara att klättra på och pumpa lite :)

//Sofia

Dags för att klättra igen!

Vi tyckte ju att det var så kul att klättra förra veckan så vi bestämde snabbt att köra denna vecka också! Så jag, Ery och Stefan körde igång på Klätterverket i Sickla strax innan kl sex.

Det funkade alldeles utmärkt att att vara tre och klättra, man blir trött nog ändå mellan gångerna. Jag och Stefan försökte köra lite träning på att bara klättra på strukturen, vilket ju är lite svårare då det inte har samma fäste som en "plupp". Bitvis funkade det, andra gånger hasade man ner från väggen inte helt olikt en tecknad seriefigur. Värdigt? Nej :)


Varje vägg har en svårighetsgrad (från 4 abc upp till 7abc) och vi varvade mellan 5b och c (lagom utmanade) och sen tog vi även enklare väggar (nivå 4) och försökte att bara klättra uppför strukturen.


En sak som jag verkligen måste bli bättre på är att använda mina ben mer än armarna när jag klättrar, rätt logiskt när man är nere på marken eftersom benen har mycket mer muskler. Men när man är uppe längs en vägg och inte riktigt fattar hur man ska ta sig upp så är det lätt att man "häver sig upp" med ren muskelstyrka hellre än teknik...puuuh


En ny grej de har börjat med även på Klätterverket är att man måste visa att man kan knyta en klätter-åtta och göra ett litet teoretiskt prov som visar att man fattar hur man säkrar någon medan de klättrar och vi klarade det!


Efter tre timmars klättrande kände vi oss nöjda. Vi har bestämt att vi ska klättra en gång i veckan, så man får lite kontinuitet - roligt att hitta några att klättra med som tycker det är lika roligt som man själv. Denna helg ska jag ju också min klipp-klätterkurs (utomhus) - så detta var bra träning. Lite roligare att klättra utomhus faktiskt!

/Sofia

Flyggjädje :)

När man flyger och har gjort det några år så kan man ju hamna i en period där man tappar flyglusten lite, trots att detta är den underbaraste sporten i hela världen. Dels kan det bero på att när man når en viss nivå så börjar man ju jaga termik, dvs stigande luft som gör att man kan stanna länge i luften och flyga distanser - ibland flera mil. Här någonstans på vägen har alla fall jag känt att jag glömmer bort glädjen att flyga, att vara flytandes i luften som ju är få förunnat - man bara jagar istället och glömmer att se sig omkring,

Sen blir man såklart påverkad av olyckor som drabbar skärmflygare - som ibland leder till några brutna ben och ibland värre, det gör en lite rädd och betänksam. Jag har hela tiden tyckt att sluta flyga skulle vara som att "släcka lampan" - något jag inte kan tänka mig att göra (åtminstone inte utan sorg i hjärtat). Trots att man ibland i luften får lite skrämselhicka pga ruffig luft att flyga i, kollapsad skärm m.m.). Ja, med alla dessa tankar åkte jag till flygfältet idag och tänkte "jag tar en soft dag idag" och det gjorde jag. Det bästa av allt - när jag flög sen var det underbart, superhärligt och jag sjöng lite som jag brukar när jag känner mig lite sprallig i luften. Det var inga speciella flyg - jag kände riktig flygglädje :), ren äkta flygglädje för första gången på länge!

Lite bilder från soliga härliga dagen från Tärna idag:

Hasse balanserar skärmen och kollar allt är är i ordning

Här är det Janne som vinchas upp till höga höjder

Jag ur "ligg/soft"-perspektiv, lyssnandes på schysst musik, helt frikopplad för allehanda flyg- och distansplanering och bara inväntandes mitt eget flyg. Det blev en lång skön stund i solen....

Sen kom Mats och gjorde mig sällskap, som hade samma softa inställning till dagens flygning!

Andreas och David roar sig med att "skärmboxas" lite innan vinchlinorna hade kommit - det blev ett vackert foto

Stort fett moln....

Fina molngator som får det att pirra i magen av förväntning hos en skärmflygare - då dessa ger löften om långa, härliga och kanske utmanade flyg. Längst upp i bild Göran i röd skärm

En nöjd Sofia efter ett fint flyg, dock med en jäklig mysko min - men det bjuder jag på ;)

Henke Vdm inför sitt flyg där han gjorde en schysst SAT (acro-övning som ju är som att åka berg o dal bana i luften, fast ännu roligare). Sen har vi Olle som försöker att gå ut bild - men jag fångade honom!

Sara som tog licens förra året och flyger som bara den :)

Ja, sen kom molnen, så då packade vi ihop. På bild delar av dagens trevliga fältteam - Jonas och Fredrik!

Dagen avslutades på McDo (inte bra inför veckans hälsoundersökning, men fuck it) med en god Big Mac och en nnu godare glass med CHOCKLADSÅS - mmmmmmm!! Nu är jag hemma och nu tror jag faktiskt att det är dags för dagens bad :)

Klättring :)

Igår var jag Ery och klättrade på Klätterverket i Sickla. Vi började med en ganska svår vägg faktiskt. Jag kan säga att när man tappar eller saknar tekniken så har man ju alltid armstyrka. Vilket ju är HELT fel när det gäller klättring, well well! Men vi gav oss på en ny vägg och för varje vägg finslipade vi faktiskt tekniken något!


På en klättervägg så har man ju "förmarkerade" banor men olika svårighetsgrader. Leder är "pluppar" som man både stödjer fötter och händer på. Sen finns det ju väggar som har s.k. "struktur" dvs inte vad man för ögat skulle tycka att det håller att stödja fötter på men det gör det faktiskt! Strukturen är väl så nära en klippvägg man kan komma inomhus. Jag och Ery övade på att bara använda strukturen för fötterna när vi klättrade upp för väggen :) Lite svårare och kräver teknik, men mycket roligare!! I och med att en kompis håller en i ett fint grepp och säkrar en så kan man ju ta lite mer risker än i t.ex. skärmflygning. Dvs tappar man greppet och faller så har man ju en som säkrar en - dvs man vågar ju test lite mer!

Jag tycker verkligen klättring är väldigt roligt, ser verkligen framemot klippklätterkursen. Jag har Ery hade så kul så vi ska klättra på måndag igen :)

Klätterdrömmar!

Igår när jag skulle köpa present till en kompis som precis fått en söt liten bebbe så var jag inne i en bokhandel och hittade förutom "barnpresenten" även en present till lilla mig :) - "Top Climbs of the World". När jag såg den i bokhyllan drogs jag genast till den!


Det står om Mont Blanc, Mount Everest såklart, Kilimanjaro, Matterhorn m.m. Otroligt fina bilder och man blir väldigt inspirerad. Man är väl inte redo för det än men kul att läsa och det vore ju coolt att klättra uppför Matterhorn - en väldigt krävande topp! Den är 4479 m, så det krävs acklimaterisering precis som för Mont Blanc. Men tekniskt och fysiskt sett är den mycket mer krävande. Man ska ha viss klättererfarenhet, men det kan man ju skaffa sig. Jepp det ska bli mitt klättermål, fast en bit längre fram :) Kul!

Imorgon ska jag dock klättra något mycket enklare, en klättervägg i Nacka :)

//Sofia

Mer sol och mera flyg :)

Ja söndagen var ju precis lika fina som lördagen. Idag var det Tärna som jag höll till på - jag hade fältteamsdags idag så nu var det min tur och att jobba och få upp flygglada piloter i luften. Kittad i korta shorts, linne och solkyddsfaktor så satte dagen igång vid 11.00.


Bland de första som skulle starta piloterna var nykläckata elevlicensare som skulle ta sina första rafflande flyg efter kursen, det är ju alltid lite nervöst (faktiskt även för en startledare som jag var idag) men de var jätteduktiga så det var inget probs!


Det blev ganska snabbt termiskt och fortsatt stark vind. Termiskt är ju bra om man vill flyga iväg långt, men då måste man ha kommit till en viss licensnivå. Även lätt termik med stark vind kan vara väldigt stökigt så jag tog det måttligt populära beslutet att "grounda" eleverna.



Och piloterna som hade planer på att flyga distans, dvs långt började göra sig i ordning...

Olle fixar det sista med GPSen

Janne, med planen om att flyga 6 mil

Ja, men det var en mängd piloter som trots puffande moln och termik i luften damp ner. Jag fick trots att jag var startledare, lite dispans av snälla PA att ta ett litet flyg :) Yes!!! Jag hittade faktiskt lite termik i luften och med halvt dåligt samvete frågade jag om det var ok att pipa iväg en kortis. Kom bara 6 km cirka men så gött att få flyga.



Jag tror verkligen att hela kroppen blir glad och lycklig av att flyga även om det bara är 6 km :)

Jaja tillbaka på fältet var det bara att hoppa in i startledar rollen igen och fortsätta skicka upp piloter i luften (se ovan start-ledar outfit för maximal bränna). Många var det till slut som kom iväg idag, bland annat Janne och Svante flög 6 mil, Olle 3 mil och även som startade sent kom iväg långt.

Stefan preppar inför vinchflyget


Men på ett vinchfält (dvs en stor jäkla åkerbit) finns det alltid utrymme att relaxa och njuta av solen eller käka lite (Linus högst upp och Ori längst ner)

Efter en lång skön dag i solen ska jag faktiskt ut och springa och försöka förbränna lite av de glassar, McDo-mat, pizza, läsk med mer som slunkit ner i min bottenlösa lilla mage ;)

//Sofia

Sol och flyg

Lite bilder från dagens flygning - en solig dag ute på plattlandet

Håkan startar Jan

Olle lapar lite sol i solskenet, detta var innan hans långa fina flyg på några mil. Janne J kom ju ännu längre..... gött att flyga



Jocke balanser sin skärm innan flyget. Ja UP är ju helt klart de snyggaste skärmarna....


Mats Danielsson poserar glatt framför kameran.....................


....dock inte mer än dessa kalender-pojkar Freddy och Johan :)


Pilot som vinchas upp till himlen, tror att det är Jan N


Tor berättar något väldigt viktigt för undertecknad, jag lyssnar med andakt


En glad tandempassagerare som fått sig sitt livs första flygtur av Mats D


David posar innan flyget

Tandemekipage


Jag får agera tandempilot åt Fredrik höll på ta tandemlicens - jag körde bimbo/mongostuket, Fredrik med..



Fördel med att vicnha som passagerare är att man ju kan ta helt andra bilder. Man har ju liksom inget att hålla reda på.


Glad tandempilot och passagerare. Märklig känsla att vara i passagerarsätet och inte styra skärmen

Första gången jag tagit kort under vinch-drag - det går ju när man är passagerare. Efter en lång dag i solen med (för min del alla fall) mindre tid luften så var det för min del alla fall dags att åka hem, något brunare/rödare än på morgonen